Tid för genomförande 2023-2029
Jyväskylä universitetet deltar i PlastLIFE-projektet genom institutionerna för bio- och miljövetenskap samt kemi. Institutionen för bio- och miljövetenskap studerar bland annat graden av biologisk nedbrytning av biologiskt nedbrytbar plast i olika vatten, såsom hav, sjö och avloppsvatten. Institutionen för kemi utvecklar metoder för att avlägsna skadliga ämnen från cirkulation.
Ny information om plastens biologiska nedbrytbarhet från institutionen för bio- och miljövetenskap
Biologiskt nedbrytbar plast (komposterbar, jordförstörbar) har börjat ersätta konventionell plast, men för att den ska kunna användas på ett säkert sätt krävs en förståelse för de potentiella ekotoxikologiska effekterna och en förståelse för den biologiska nedbrytbarheten i vattenmiljön.
Vattenlevande organismer är särskilt känsliga för olika föroreningar, så det är viktigt att definiera de potentiella hälsoriskerna med nya bioplasterna i vattenmiljön. Nuvarande forskning har visat att konventionell plast har ekotoxikologiska effekter endast vid höga onaturliga koncentrationer. Dessa resultat beror främst på en akut toxicitetsstudie med dödlighet som slutpunkt. Lägre koncentrationer kan dock ha effekter på molekylär eller cellulär nivå som framkallar en högre responsnivå först efter långvarig exponering.
Ett plastmaterial definieras som biologiskt nedbrytbart i vattenmiljön om nedbrytningshastigheten är två år eller mindre. I detta projekt studerar vi graden av biologisk nedbrytning av biologiskt nedbrytbar plast i olika vatten, såsom hav, sjö och avloppsvatten. Biologisk nedbrytbarhet jämförs också med biologisk nedbrytbarhet hos konventionell plast och naturmaterial för att avgöra om deras livscykel i vattenmiljön är kortare eller längre än för konventionell plast och naturmaterial.
Målet med delprojektet är också att skapa en databas där vanliga konsumenter kan hitta information om plastens miljömässiga öde, såsom ekotoxikologi och biologisk nedbrytbarhet.
Institutionen för kemi utvecklar metoder för att avlägsna skadliga ämnen från cirkulation
3D-utskriven prototyp av ett selektivt nylonfilter. Denna typ av filter har använts för hydrometallurgisk återvinning av guld från elektronikavfall. © Jyväskylä universitet
Plast kan adsorbera en mängd olika ämnen, från hormoner till metalljoner. Ackumuleringen av dessa typer av ämnen, till exempel i plastavfall, kan öka plastens negativa miljöpåverkan.
Å andra sidan kan plastens förmåga att binda olika ämnen utnyttjas, till exempel för att avlägsna föroreningar från vattenmiljön. På samma sätt kan nyttiga ämnen återvinnas från vatten med hjälp av plast som råvara för selektiva adsorberande substanser.
Målet för kemiteamet vid Jyväskylä universitet är att studera adsorptionsförmågan hos olika typer av plast och plastavfallskomponent. De mest potentiella adsorberande substanser används vid tillverkning av selektiva filter. Detta öppnar ett nytt sätt att utnyttja plastavfall.
Filter produceras med hjälp av 3D-utskrift. Utskrift ger en snabb väg till prototyper av selektiva filter och till och med färdiga produkter.
Mer information om Jyväskylä universitets roll i PlastLIFE-projektet
-
PlastLIFE (www.jyu.fi)
- Institutionen för bio- och miljövetenskap: Biträdande Professor Sami Taipale, Jyväskylä universitet, tel. +358 40 805 4121, sami.taipale@jyu.fi
- Institutionen för kemi: Professor Matti Haukka, Jyväskylä universitet, tel. +358 408 054 666, matti.o.haukka@jyu.fi